Avataasiorluni qaleralinniarneq MSC-mit akuerisaavoq
Avataasiorluni qaleralinniarneq Nunatta kitaani novembarimi ukiunut tulliuttunut tallimanut MSC-mit piujuartitsisutut akuerisaaqqippoq
2017-imi upernaakkut avataasiorluni qaleralinniarneq piffissami ukiunut tallimanut MSC-mik akuerisaavoq. Akuersineq kalaallit soqutigisallit arlallit ataatsimut iliuuseqarnerannit angusaavoq, tassunga ilanngullugu aalisartut, suliffissuit aamma nunatsinni oqartussaqarfiit, aaqqissuussamik Sustainable Fisheries Greenlandimik suleqatiginniffiat aamma misissuilluarnerit, uppernarsaanerit aamma piniutinik, paasissutissanut uumassusilinnut tunngasunik, atortunik, tunisassiorfinnillu suliaqarfiusoq kukkunersiuilluni suliffeqarfik attuumassuteqanngitsoq aqqutigalugu.
Maanna, ukiut tallimat qaangipput, aalisarneq MSC-pitsaassuseq malillugu tunngavilimmik akuersissutigineqaqqippoq. Aalisarnermik naliliinermi ingammik qaleraleqatigiit peqqissuunerat ersarissarneqarpoq, aamma aalisarnermut aqutsinissamut pilersaarut aaqqissuussaalluartoqarpoq, aalisarnermi isiginneriaatsit aamma eqiteriffiusullu attuumassutillit qanoq naammassineqarnerinik uppernarsarneqarinillu suussusersisunik.
Piniariaatsit (ningittangarsorneq kilisaasersornerlu) aamma pitsaasutut ersarissarneqarput, ass. kilisaammi nigartat angisuunik angissuseqarnerat pissutigalugu saniatigut pisarineqartartunut ikinnerutitsimmata.
Aalisarfinnut amerlasuunik issittup imartaani koraleqarfinni, pupilinni aamma søfjerilinni.
MSC aamma aalisarnermik inerteqquteqarnissamik innersuussivoq, uumaffiit taakkua illersorniarlugit. Nalinginnaasumik aalisarfiit nammineq toqqaaneq malillugu sumiiffinnut amerlanngitsunut killilerneqartarput, tassani naatsorsuutigineqartarluni uumassusilinnut taakkununnga minnerpaamik sunniuteqarnissaat.
Aalisarneq pillugu
Aalisarneq pingaartumik Baffinip kangerliumarnani aamma Davisstrædimi pisarpoq nunatta kitaata silaataatungaani aamma 1960-ikkullu qeqqanni ingerlanneqarsimalluni. Akuersissuteqarnermi kilisaatit sisamat ilaapput.
Nunatsinni naalakkersuisut aalisarnermik aqutsisuupput ukiumoortumillu pisassiissutinik aalajangersaasarlutik. Pisassiissutit iluanni aalisartartut tamarmik logbog-imik atuinissaminnut aamma pisaminnik nakkutiginninnissaminnut pisussaaffeqarput. Qassutit aamma angisuunik nigartallit atorneqartarput saniatigut pisat aamma aalisakkat akuerisanik minnerpaaffillit annikinnerpaatinniarlugit. Aalisarneq tunngavik "move-on" atorlugu ingerlanneqartarpoq, tamanna isumaqarpoq, saniatigut pisarineqartut 10 % qaangerpassuk imaluunniit koraleqarpat imaaniluunniit pupeqarpat, aalisariutit aalisarfimmut allamut nuussapput.