You have an outdated browser

Please update your browser

Update browser
Visa nyhetsarkiv Nyheter & Seafood Insights

Hållbarhet hos Royal Greenland

27.06.2015

Fiske är kärnan i vår verksamhet. Att se till att fisken och skaldjuren kommer från hållbara källor, oavsett om det är vårt eget fiske eller om de anskaffas externt, är viktigast för vår CSR-policy.

På Royal Greenland anser vi att en hållbar användning av de marina resurserna är en långsiktig och effektiv investering för oss som företag, liksom för våra ägare, för den grönländska regeringen och därmed det grönländska folket samt för samhället som sådant. CSR-chefen på Royal Greenland, Lisbeth Due Schonemann-Paul förklarar: ”Med tanke på våra grönländska rötter inser vi nödvändigheten av att som företag känna ett samhällsansvar. Under de senaste tre åren har vi systematiskt arbetat med vårt sociala ansvar via regelbundna styrgruppsmöten där vi har följt upp olika projekt. Vi har riktat in vårt arbete mot hållbart fiske, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, inklusive utbildning av personalen. Men vi arbetar även med miljöfrågor och för ett lokalt engagemang i Grönland och med frågor som rör affärsintegritet.”

Med det i åtanke kan vi konstatera att det finns många olika definitioner av begreppet hållbarhet. Vår CSR-policy bygger på FN:s Global Compacts tio principer för hållbar affärsverksamhet och CSR-riktlinjerna i ISO26000. Utgångspunkten är att följa lagstiftningen i de länder där vi är verksamma och försöka hålla oss till internationella principer för ansvarsfull verksamhet.

Hållbart fiske

Det finns ingen internationell definition av hållbart fiske. På Royal Greenland ser vi ett fiskebestånd som hållbart när det lever i en hälsosam miljö och hanteras utifrån ett långsiktigt perspektiv, i enlighet med biologiska rekommendationer. Vi utgår från tanken om att fisket ska ske enligt principen ”maximal hållbar avkastning”, dvs. att inte fånga mer än vad ett fiskebestånd kan föröka sig under ett visst år, samtidigt som vi tar hänsyn till miljön och till de ekonomiska och sociala aspekterna.

Utvärdering av alla arter

På Royal Greenland kategoriserar vi alla arter i sortimentet i tre kategorier – hållbar, ohållbar och med bristfälliga uppgifter. 90 procent av Royal Greenlands inköpta råvaror faller inom den bästa kategorin. Resten hör till fiske där det saknas tillförlitliga uppgifter. Dessutom genomför Royal Greenland olika förbättringsprojekt via organisationen Sustainable Fisheries Greenland för viktiga fiskebestånd med låga beståndsstorlekar som t.ex. liten hälleflundra.

Hållbarhet och certifieringar

Alla arter som ingår i Royal Greenlands sortiment är inte certifierade. Det är dock vår ståndpunkt att en art och det tillhörande fisket kan vara hållbart utan en certifiering. Övervakning utifrån särskilda krav kan ändå stärka administration, forskning och studier inom fisket till nytta för både fiskare och, på sikt, branschen. För närvarande är 41 procent av Royal Greenlands råvaror MSC-certifierade och målet är att öka denna andel under de kommande åren, särskilt genom certifiering av våra grönländska råvaror. För närvarande är det grönländska fisket av stenbitsrom under certifiering samt det grönländska trålfisket av torsk, kolja och sej i Barents hav. Båda förväntas erhålla certifiering under 2015. Dessutom har det västgrönländska räkfisket, som certifierades 2013, genomgått den första och andra kontrollen med goda resultat.

Fullt utnyttjande av råmaterial

Förutom att arbeta med hållbarhet för fisket siktar Royal Greenland på att minska avfallet och utnyttja så mycket av fisken som möjligt, vilket är vettigt både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. 2013/14 uppgick det totala utnyttjandet av hela fisken av alla arter köpta vid första försäljningen för Royal Greenlands fabriker i Grönland till 66 procent. Det finns också potential att förbättra den siffran under 2015 för räkskal, krabbskal och torskfiléspill. Räkskal används för att producera räkmjöl, som säljs vidare som en konsumtionsprodukt för att tillverka buljonger och soppor. För liten hälleflundra var den genomsnittliga avkastningen 92 procent, en ökning från 84 procent år 2008/9, och endast skinn och ben kastas. Huvud och svans säljs till Kina där de är populära soppingredienser, krås och fenor säljs till Japan för sushi och filéerna säljs i Europa till både detaljhandeln och storkök.

Nästa nyhet: Vatten- och energiförbrukningen har minskats med mer än 1/3
...